prinsessaavseptember

Var och hälsade på älskade Elin igår. Gravida, älskade Elin.. Hon berättade om två av hennes vänner som också är med barn. Och idag fick jag reda på att ytterligare en bekant har en liten bulle i ugnen.. Känns på något sätt som att världen rusar förbi i hundra knyck, alla kliver på med stora steg och det är hus hit och barn dit och alla möjliga vuxensaker, medan lilla jag bara står och stampar i en verklighet som är så långt ifrån. Är den den gamla hederliga åldersnojan som gör sig påmind? En tidig 30-årskris? Kanske.
Kallades ju farmor på jobbet i somras av kottarna. De som undrade om jag inte hade lite panik eftersom man borde ha barn och vara gift vid 25.. Baaara två år kvaaar..
Bäddar ner de här nojorna nu. Tar fram de lagom till min 25-års fest och får tokpanik och ställer till med en scen då ist.. Bra plan.